Bakgrund

Anledningen till att jag började intressera mig för Pålsjö krigskyrkogård, är att jag hösten 2003 såg ett inslag om den i TV–programmet Din släktsaga. Trots att jag bott i Helsingborg mer än halva mitt liv, hade jag ingen aning om att det fanns en krigskyrkogård där. Därför sökte jag på internet efter mer information, för jag ville se om det fanns foton på krigskyrkogården och gravarna. Jag hittade dock ingenting sådant.

Som släktforskare tänkte jag naturligtvis på de efterlevande, och att de som inte kunde åka till Sverige kanske ville se hur det såg ut på kyrkogården. Så jag bestämde mig för att åka till kyrkogården och fotografera gravarna samt presentera allt på en hemsida. Sagt och gjort; lördagen efter TV–programmet åkte jag till kyrkogården, med digitalkameran i högsta hugg. På söndagen var hemsidan klar, på måndagen ringde Helsingborgs Dagblad (HD) och ville intervjua mig och veckan efter stod artikeln i tidningen. Först därefter förstod jag vad jag satt igång. Intresset var minst sagt överväldigande och jag insåg raskt att här räckte det inte med att bara presentera gravstenarna, och texten på dem; här krävdes det en ordentlig efterforskning av vad som hänt de stupade soldaterna. Det har tagit många, många timmar, och ibland har det nästan känts som om HD's arkiv varit mitt andra hem, men det är otroligt intressant och efterforskningarna fortsätter. Det här är vad jag hittat hittills.

Pålsjö krigskyrkogård

Pålsjö krigskyrkogård består av två delar; den brittiska och den tyska.
Där vilar nästan bara soldater som stupade under andra världskriget.

Den brittiska gravplatsen anlades och underhålls av the Commonwealth War Graves Commission, d.v.s. brittiska samväldets krigsgravstjänst.
På denna kyrkogård ligger 47 flygare; 36 från Royal Air Force (RAF), varav en sydafrikan, 9 från Royal Canadian Air Force (RCAF) och 2 från Royal Australian Air Force (RAAF). Samtliga dessa dödades under andra världskriget.

Vem som tar hand om den tyska gravplatsen vet jag inte. På minnesplattan anges att det ligger 93 tyska soldater där, och de flesta dog i en fartygsförlisning den 1 mars 1945. 40 av de döda återfanns och resten följde med fartyget i djupet.

Källor

Mina källor är främst boken ”Nödlandning – främmande flyg i Sverige under andra världskriget” av Bo Widfeldt och Rolph Wegmann, och en hel del tidningsartiklar, mestadels från Helsingborgs Dagblad. Dessa källor är dock inte helt pålitliga så jag kan inte garantera att fakta stämmer till 100 procent.
HD t.ex. ”tog livet av” Maurice Chevalier i september 1945. Han skulle, enligt artikeln, ha misshandlats så svårt att han avled av skadorna. I artikeln står att de som mördade honom var franska maquis–män, som i februari 1945 skickat en undertecknad dödsdom till Chevalier, där de anklagade honom för förräderi mot sitt franska fädernesland eftersom han ”gjort det till sin uppgift att i Paris använda sin talang för att förströ den tungt arbetande Parisbefolkningen” på olika nöjesetablissemang. Hur nu det kunde vara landsförräderi. Detta hindrade dock inte Chevalier från att fortsätta uppträda och kort efter de allierade truppernas inmarsch i Paris överfölls han utanför sin bostad. Han misshandlades ”med knytnävar, sparkar och vapen ända tills han föll till marken svårt blödande”. Två lärarinnor passerade strax efter och hittade Chevalier, med då var det försent att rädda hans liv.
Enligt Nationalencyklopedin, och andra källor, så dog han dock inte förrän 1972.

The Commonwealth War Graves Commissions har en hemsida där man kan hitta uppgifter om stupade soldater och var de är begravda. När det förekommit olika uppgifter om datum och stavning av namn, så har jag använt deras uppgifter, eftersom jag tror de har korrektare information om detta.

Information om de olika olyckorna finns på följande sidor:

Kopparverkshamnen, Helsingborg, torsdag 26 september 1940

Lerberget, lördag 4 juli 1942

Torekov, torsdag 28 april 1943

Annelöv, tisdag 24 augusti 1943

”Stora flygnatten” den 29 – 30 augusti 1944
(innehåller information om flygkrascherna i Höjalen, Vittsjö, Lärkholm, Lärkeröd, Skälderviken och Svensköp)

Kulla Gunnarstorp, lördag 16 december 1944

Dejarp, Hov, söndag 14 januari 1945

Brohult, Helsingborg, torsdag 8 februari 1945

Falsterbo och Skanör, torsdag 15 februari 1945

Vikingstrand, Helsingborg, fredag 2 mars 1945

upp