Pålsjö krigskyrkogård
Bakgrund
Commonwealth krigsgravar
Tyska krigsgravar
Andra gravstenar
Kullabygdens släktforskare
Copyright © 2010,
Carin Olofsson
Senast uppdaterad:
3 april 2010
Flying Officer Gordon Leslie Piprell
Alla foton har tagits av, och publiceras med tillstånd av, Gordon Piprells bror
Gerry Piprell, Saskatoon, Canada
Det här är Gerry Piprells berättelse:
Min son Aaron och jag besökte Pålsjö kyrkogård den 31 augusti 2004, exakt 60 år (plus några timmar) efter det att min bror och hans besättning sköts ner den 30 augusti 1944. Vi var de första i vår famil som hade möjligheten att besöka graven efter alla år. Planet från RAF 101 Division, Ludford Magna i England, ligger fortfarande på grunt vatten vid Vejbystrand, där flygofficer Gordon Piprells plan sköts ner och brinnande störtade i Skälderviken, ca 25 kilometer norr om Helsingborg. Den ende överlevande från besättningen på 8 man var Sgt E Cunnigham, en bombfällare, som lyckades rädda sig med fallskärm precis innan SR-D ME 592 Lancaster gick ner i havet.
Några minuter efter förlorades ett andra plan från 101 Division när SR-W LL757, fluget av FLT/LT William Stewart, mötte ett liknande öde och kraschade i ett trädbevuxet område nära Östra Ljungby. Alla nio i besättningen, däribland en andra pilot under utbildning, dödades.
Senare under kvällen sköts en tredje Lancaster, SR-F LM479 från 101 Division ner på återflygningen från anfallet på Stettin. Planet flögs av Flight Officer Tom Foster och det sköts ner på den danska västkusten i närheten av den lilla staden Bejbjerg. Den här besättningen innehöll bland annat den kanadensiske Navigator Flight Sgt Chalmers, vars nevö bor i Edmonton Alberta. Den 29 augusti 1944 inledde Bomber Command en massiv attack på de tyska hamnarna i Stettin och Königsberg. 402 Lancasterplan deltog i anfallet, och 38 av dem förlorades i attacken.
101 Division hade en extra besättningsmedlem som kunde prata tyska, och vars specialuppdrag var att sköta en extra radioutrustning, konstruerad för att störa och förvirra kommunikationen för fientliga jaktplan. Kodnamnet för detta var”Airborne Cigar”.
Efter andra världskriget fanns det över 3000 sjöar och olika geofysiska kännemärken i norra Saskatchewan, Canada, som döptes till minne av militärer som dödats i krig. En stor del av norra Saskatchewan är glest befolkad, och har väldigt oländig terräng med klippor, buskar och sjöar. Många av dessa sjöar kan endast nås med sjöflygplan. Piprell Lake är döpt till minne av min bror Gordon. Vi har sådan tur att den kan nås landvägen.
Den 1 september 2002 placerade vi en bronsplakett på en klippa bredvid sjön, och höll en ceremoni till Gordons ära.
Min bror Gordon växte upp på en liten gård i Borden, Saskatchewan, Canada, ungefär 40 kilometer nordväst om Saskatoon. Vår far, liksom många av hans grannar, använde fortfarande hästar i jordbruket när Gordon gick med i kriget. Vår familj bodde fortfarande i timmerstugan som pappa byggde när han kom till Canada från Kanalöarna 1905. Ingen elektricitet, inget rinnande vatten, eller några moderna bekvämligheter. Det var en utmaning att börja leva det liv man levde i luftvapnet, vilket avslutades så sorgligt och hastigt.
Min fru Carrol och jag äger fortfarande gården, men sedan jag gått i pension hyr vi ut den till en granne. Vi bor för närvarande i Saskatoon, vilket ligger ungefär 45 minuter med bil från gården.
När vi lämnade Sverige åkte vi till Lincoln, England, där vi helgen den 5-7 september deltog i en årlig divisionsträff, och mötte många intressanta människor, som jag haft en del korrespondens med under åren som gått, sedan jag gick med i divisionen som en associerad medlem för ca 20 år sedan.
Gerry Piprell
upp