Hustoftagården
Släktgårdsbeskrivning
Familjen Andersson
Antavla för Anna Andersson
Kullens Hembygdsförenings diplom
Foton

Fotogalleri

Kullens Hembygdsförening

Himmelstorpsgården


Webmaster
Copyright © 2007,
Carin Olofsson

Senast uppdaterad:
31 maj 2000
 

Nedan följer en avskrift av Kullens hembygdsförenings Släktgårdsbeskrivning för Hustoftagården. Jag har inte ändrat något i texten utan skrivit av den precis som det står. Släktgårdsbeskrivningen finns på Hustoftagården.


Innehavare av hemmanet
Hustofta nr 3, Väsby socken
åren 1717 - 1966.


Hemmanet har så långt man kan följa det i hävderna varit ett skattehemman, d.v.s. åboarna ägde själva detsamma. Den mesta jorden är frånsåld, men återstoden har mer samhörighet med gångna släktled än på många andra håll. Ägare av det gamla släkthemmet är syskonen Maria och Anna Andersson. Innehavare under de gångna 250 åren har varit:

1. Anders Persson 1717 - 1748
2. Jeppa Pålsson 1748 - 1785 svärson till föreg.
3. Lars Jeppsson 1785 - 1821 son till föregående
4. Jöns Larsson 1821 - 1858 son till föregående
5. Anders Jönsson 1858 - 1891 son till föregående
6. Emil Andersson 1891 - 1922 son till föregående
7. Emil Anderssons sterbh. 1922 - 1951
8. Maria & Anna Andersson 1951 - döttrar till föreg.


Hustofta nr 3.

Så långt man kan följa denna egendom har den varit en skattegård d.v.s. åboarna har varit självägande i motsats till kronobönderna och de som var arrendatorer under frälsegodsen. I äldsta tider var inte gårdarna numrerade men genom uteslutningsmetoden kan man utgå ifrån att denna gård ägdes 1596 av en Swend Andersen och 10 år senare av en Swend Joensen. 1613 var det Kiell Thygessenn och 1629 Suend Jenssenn. Den sistnämnde står som ägare till 1658, samma år som Skåne övergick till Sverige. 1660 uppges en Sven Tomasson som ägare och 1663 till 1666 återigen av Sven Jönsson. Om det är samma som förut är svårt att få belägg för.
Svenska staten var mycket intresserad att få reda på hur mycket deras nya landskap var värt, för staten behövde pengar. För den skull företogs en värdering och man kan säga att det var en föregångare till nuvarande fastighetstaxering. Man gjorde så att åboarna fick uppge hur mycket utsäde de ansåg sig behöva, samt hur många lass hö de fick från ängarna. Detta kallades jordrefning och skedde för Luggudes del med början år 1670. Över denna jordrefning fördes protokoll och tack vare dessa får vi en god inblick i hur de olika gårdarna var på den tiden. Numreringen var inte genomförd då, men för de flesta gårdarna är det med en senare stil utsatt de olika numren. Enligt dessa protokoll var Hustofta nr 3 ett dragon hästhemman på 1/2 mtl. samt var skatte.
Dess ägare hette Laurs Monsen och han bevisade sin skatterättighet med skötebrev av år 1655. Han beräknade att behöva till utsäde 1 tunna råg, 4 tunnor korn, 4 tunnor havre samt 3 skäppor ärtor och bönor, dessutom kunde han hösta 16 lass hö från ängarna. På gården hade han 2 hästar, 4 kor, 4 ungnöt och 5 får. Lantmätaren hade också yttrat sig och han beräknade utsädet till 7 1/24 tunnor samt höskörden från ängarna: Storäng, Peräng, braeäng, wandbagen, sandageräng, löchen, agerlöd och allt vad de nu kallades för, till 16 lass.
I Jordeboken 1671 är Hustofta nr 3 upptaget som 3/8 mantal och den beteckningen kom den sedan att ha framgent. Lars Månsson var nog inte åbo så länge, ty i jordeboken 1682 har vi en Jöns Svensson. Hans namn förekommer ända till 1713 och antagligen något år till. Han var ogift och dog 1728 men hade dessförinnan överlämnat gården till Anders Persson.

1. Anders Persson 1717 - 1748.
I och med Anders Persson kom gården med säkerhet till den släkt, vari den varit sedan dess. Han var sannolikt från Tjörröd men står vid vigseln 1717 som bosatt i Hustofta varför man får antaga att han då övertagit hemmanet. Hans hustru hette Gunnilla Larsdotter och hon kom från Ingelsträde. Anders Persson satt nu som åbo i många år och kunde även kalla sig som rusthållare i och med att hemmanet tilldelats nr 121 vid Förste Majorens Esqvadron. I deras mångåriga äktenskap föddes minst 7 barn och dessa voro samtliga flickor varav den äldsta döptes till Kirstina men blev endast någon vecka gammal. Nästa barn fick samma namn och det blev hon, som tillsammans med sin make, fick övertaga föräldrahemmet. Detta kom att ske i slutet av 1748 och Anders Persson kom att njuta undantag till sin död 1754 och han hade då varit änkeman i närmare 4 år.

2. Jeppa Pålsson 1748 - 1785.
Anders Perssons nu äldsta dotter, Kirstina, var född den 29 mars 1719. Hon gifter sig den 23 okt. 1748 med den ett år yngre Jeppa Pålsson från Höjar. Han sitter nu här som åbo och rusthållare i nära 40 år då han säljer hemmanet till yngste sonen Lars Jeppsson enligt följande:
För allom dem som det i någon måtto angå Kan gjöres witterligt at jag Jeppa Påhlsson med fri willja berådt mod och sundt förnuft säljer och uplåtter mitt åboende Crono Skatte Rusthållshemman No 3 3/8 delar Hustofta wid Premier Majorens Compagnie och RusthåldsStammen 121 uti Malmö hus Län Luggude Härad och Wäsby Sochn beläget till Yngste sonen Lars Jepsson och dess tillkommande Kjära hustru Ellna Påhlsdotter för en öfwerenskommen Kjöpeafhandling Summa 83 Rdr 1 sk Sp. dess egen Lott inberäknadt så att han betalar sina bröder Påhl, Anders och Nils Jepsson hwardera 16 Rdr 32 sk. den fjånige sonen Pehr Jepsson njuter sett lefs uppehälle i ofwannemda hemman för set utlösen hwarpå jag uplåter ofwannemda hemman till min Kjäre son Lars Jepsson och dess tillkommande Kjära hustru och Barn med alla härligheter -----------
------ (dessutom förbehöll Jeppa Påhlsson sig undantag från hemmanet i deras livstid) --------
Hustofta den 3 September år efter Christi Börd 1785
Jeppa Påhlsson
Jeppa Påhlsson fick njuta sitt undantag i 6 år och han avlider den 13 okt. 1791.

3. Lars Jeppsson 1785 - 1821.
Som förut nämnts var Lars Jeppsson yngsta barnet och han var född den 2 aug. 1763 och alltså nyss fyllda 22 år när han köper sitt föräldrahem. Den 19 febr. 1788 gifter han sig med den 2 år äldre Elna Pålsdotter från Hustofta nr 4. Hans äldre bror Påhl hade då varit gift i 10 år med en äldre syster till Elna och han hade också den 3 sept. 1785 fått köp på hennes föräldrahem. De båda bröderna kom sedan att vara åboar på sina hemman i många år och ättlingar till dem innehar ännu delar av dessa hemman.
Den 10 jan. 1799 avlider Elna Pålsdotter och efter 6 månader, den 12 juli gifter Lars Jeppsson om sig med Hanna Bengtsdotter. Hon var född i Knapalycke den 28 aug. 1772. Det var många barn som föddes i dessa två äktenskap, 4 i det första och 11 i andra äktenskapet. Den 19 febr. 1821 avlider Lars Jeppsson efter att ha kommit i olycka med en skenande häst. Det var inte lätt för Hanna Bengtsdotter att klara såväl hemmanet, som uppfostran av alla barnen, varför hon den sista i samman månad säljer hemmanet till sin styfson Jöns Larsson enligt följande avhandling:
Sedan herren behagat att genom döden hädankalla min i lifstiden älskade man Rusthållaren Lars Jeppsson, och jag sedan bekommit ansvarenhet att mina flera omyndiga barns uppfostran och försörjande samt hemmanet och Egendomens behöriga häfd och widmakthållande faller mig beswärligt att ombestyra och bestrida, har jag af sådan anledning och efter behörigt samråd med mina myndiga barn och mina omyndiga barns närmaste fäderneskyldemän funnit mig föranlåten att sällja som jag ock i Kraft af denna afhandling för en öfwerenskommen summa 666 Rdr 32 sk Banco hermedelst till min son dr. Jöns Larsson sälljer afhänder och uplåter KronoSkatteRusthållshemmanet No 3 3/8 mtl. Hustofta af Wäsby Sochn och Luggude härad och under Rustningsstammen No 121 af Första Majorens Esqvadron och Kongl. Skånska Husar Rgtet. -----
-------- (Av ovannämnda summa skulle Jöns Larsson utbetala till sina syskon deras andelar samt skulle Hanna Bengtsdotter ha livstids undantag). ------------
Hustofta d. 28 Febr. 1821
Hanna H B D Bengtsdotter
-------------
Såsom närmaste fäderneSkyldemän till aflidne Rusthållaren Lars Jeppssons åtta omyndiga Barn finnas wi å de omyndigas wägnar med denna afhandling nöjda.
Ut Supra
Nils N I S Jeppsson Pehr Påhlsson Anders Pålsson
Måns Påhlsson
Hanna levde sedan som änka på sitt undantag i 20 år och avled den 8 juni 1841.

4. Jöns Larsson 1821 - 1858.
Vid Lars Jeppssons hastiga död hade redan de två äldsta barnen flyttat hemifrån så det blev det tredja, sonen Jöns, som fick övertaga hemmanet. Han var född den 13 nov. 1793 och alltså så pass gammal att han gott kunde stå för egendomen. Efter 2 år, den 13 dec. 1823, gifter hans sig med Troen Knutsdotter från Ornakärr. Hon var född den 23 febr. 1790. Den 24 sept. 1842 avlider hon varefter Jöns Larsson gifter om sig med Bengta Jeppsdotter. Denna var betydligt yngre och född den 30 jan. 1821. Liksom i Lars Jeppssons äktenskap föddes här många barn, 7 i det första och 10 i det andra äktenskapet. Under Jöns Larssons tid som åbo skedde en del förändringar. Åboarna hade alltid varit självägande, men en sak hade kronan undantagit och det var ?de på hemmanet växande för Kongl. Majts. och Kronans behov tjänliga Eke-, Boke- och Masteträd.? Orsaken att kronan undantaget dessa var för att försäkra sig om virke till den tidens krigsskepp. Tiderna förändrades och kronan försålde träden till åboarna. Detta tillgick så att några förtroendemän besiktigade hur många träd det kunde röra sig om och så fick åboarna lösa dem. Det var inga stora summor det gällde utan i regel endast några skillingar. 1835 förändrades numren på rusthållen och hemmanet kom därefter att tillhöra nr 96 vid Fleninge Esqvadron. Under dessa år skedde också skiftet. Redan år 1804 hade Bräcke nr 3 begärt enskifte men de övriga åboarna i Bräcke, Tågalycke och Hustofta byalag ville inte ha enskifte nu. Hustofta nr 3 hade då sin åker fördelad på 18 stycken och ängen på 21 olika ställen. Bräcke nr 3 fick all sin mark i ett fält och på samma gång har säkerligen de övriga fått en del smålotter sammanslagna så det inte blev så många som förut. 1827 tillkom en ny skiftesstadga och det var en mildring av den betydligt strängare enskiftesstadgan. Nu kunde man få sammanlägga jordstyckena i stora enheter utan att för den skull allt för många behövde flytta ut från sina gamla boplatser. Det gick nu betydligt lättare att få detta det s.k. laga skifte genomfört. Redan den 13 dec. 1826 samlades man för att bestämma om skifte och det blev sedan verkställt åren därpå. Jöns Larsson hade tur för han fick bo kvar på sin gamla plats.
Den 2 okt. 1827 försäljer han 1/16 mantal till Jöns Persson och Ingar Nilsdotter i Väsby Bräcke så att hemmanet sedan kom att omfatta 5/16 mantal. Den 7 maj 1858 försäljer han ?Kronoskatte Rusthållshemmanet No 3 5/16 mantal Hustofta under rustningsstammen No 96 af Fleninge Esqvadron till min son Anders Jönsson för 5,000 Rdr Riksmynt som köparen betalar till sina halfsyskon efter som de myndiga blifva eller erhåller laga målsmän nemligen till mina söner Pål, Johannes, Nils och Sven samt döttrarna Troen och Elna till dem hvardera Åttahundra Trettiotre Rdr 33 1/3 öre Riksmynt med fyra procents ränta från tillträdesdagen den 29 Sept. 1859 och till betalning sker.? Utom detta förbehöll han sig undantag enligt särskilt kontrakt. Han fick njuta sitt undantag i nära 15 år i det han avlider den 22 jan. 1873.

5. Anders Jönsson 1858 - 1891.
Som förut nämnts köpte Anders Jönsson sitt föräldrahem 1858 men skulle inte tillträda det förrän i Sept. 1859. Detta var antagligen för att han tänkte ha bröllop vid denna tid. Han gifter sig nämnligen den 4 nov. 1859 med Bengta Jönsdotter vilken var barnfödd i Skoghus den 16 maj 1838. I deras över fyrtioåriga äktenskap föddes 8 barn, fyra söner och fyra döttrar. Det blev sonen Emil, som fick övertaga fädernegården och det gjorde han den 24 okt. 1891 då Anders Jönsson och hans hustru Bengta Jönsdotter säljer sitt ägande Kronoskatterusthållshemman 5/16 mtl. No 3 Hustofta för 8,500 Kronor till sin son Emil Andersson och dennes fästekvinna Bothilda Jeppson. Förutom att säljarna förbehöll sig undantag skulle köparen betala alla kostnader samt däribland ännu ett livstidsundantag till Anders Jönssons styvmoder, Bengta Jeppsdotter. Anders Jönsson var född den 3 juni 1825 och avlider den 1 april 1902. Hustrun överlever honom i tre år och avlider den 9 nov. 1905.

6. Emil Andersson 1891 - 1922.
Emil Andersson var född den 29 aug. 1867. Den 17 dec. 1892 gifter han sig med Bothilda Jeppsson född den 6 sept. 1869 i Klappe. Emil Andersson hade året förut även inköpt av Nils Jönsson i Bräcke de 1/16 mantal, som farfadern försålt 1827 så hemmanet kom nu åter att lyda på 3/8 mantal. Emil Andersson avlider den 5 mars 1922 varefter hemmanet fortsättes av sterbhuset.

7. Emil Anderssons sterbhus 1922 - 1951.
Efter Emil Anderssons död drives hemmanet av änkan Bothilda Jeppsson och de två döttrarna Maria och Anna till 1941 då de avyttrar den mesta av jorden till grannen Sture Nilsson i Nygård. Husen och något jord runt därom behöll de. Bothilda Jeppsson avled den 4 jan. 1951.

8. Maria och Anna Andersson 1951 -
Vid arvsskiftet efter modern erhöll dottern Anna faste på den del av hemmanet, som är kvar i släktens ägo, men de två systrarna sköter det gemensamt som förut. Fastän den mesta jorden är försåld så man kan inte tala om släktgård i jordbrukssammanhang, är det i andra avseende betydligt mer släktgård än många andra. Systrarna Andersson har alltid varit intresserade av sin släkt och sitt hem och de har bevarat mycket i sin tidstrogna miljö och det är att hoppas att denna rest av en verklig släktgård skall kunna bevaras utan att skringras på alla håll.