Ett unikt gruppfotografi.
Höganäs Brukssocietet på 1860–talet och samhällets övriga s. k. ståndspersoner samlade efter avtäckningen av Ruuthstatyn.
Under 1850–60-talen upplevde Höganäs stenkolsverk en blomstringstid och välståndet i det skånska gruvsamhället tog sig även uttryck i dess förskönande med planteringar och vägarnas förbättring i det lågt liggande och flerstädes träskartade området omkring Ryd.
Den dåvarande disponenten hovjägmästare J. Sjöcrona intresserade sig mycket för Höganäs gruvsamhälle och trots att han ej var fast bosatt på platsen, ha få av bolagets disponenter i så hög grad som han bidragit till Höganäs samhälles förskönande. Tivoliparken och almalléerna utmed våra huvudvägar äro till stor del hans verk. Kronan på verket ansågs emellertid vara avtäckningen av den vid kyrkan resta statyn av bolagets grundläggare, excellensen greve Eric Ruuth.
Denna högtidlighet ägde rum den 18 juli 1861 i närvaro, påstås det, av 3,000 människor. Minnestalet hölls av landshövding S. G. von Troil och närvarande voro bolagets styrelseledamöter, tjänstemän, åtskilliga honoratiores med fruar samt en del aktieägare.
Det fotografi, vi här publicera, måste vara taget någon dag efter avtäckningen, vilket bestyrkes därav att flaggdekorationerna omkring statyn och guirlanderna på närliggande byggnader ej återfinnas å bilden. Bilden är unik i så måtto, att fotografiet, som vi reprodera, sannolikt är det första alstret från Höganäs av den då unga fotograferingskonsten.
Den grupp, som å bilden ses samlad omkring statyn, utgöres av bolagets disponent J. Siöcrona, vars välbekanta jättegestalt synes till höger mellan postmästare H. Grönfors och fru Lindell. Längst t. v. synes modellör Ring vid sidan om ingenjör Kull. Ingen av de omkring statyn samlade personerna befinner sig, så vitt vi kunnat utforska, nu i livet. Däremot finnas i Höganäs ej blott efterlevande släktingar utan även personer, som varit i personlig beröring med någon av personerna på gruppfotografiet.
Då ett angivande av dessas namn med anteckning om födelseår m. m. kan ha ett både personhistoriskt och kulturhistoriskt intresse, lämna vi härmed en fullständig förteckning av samtliga personer med början från höger:
Musiker Bengt Johansson Engström, f. 1838, drejare.
Musiker Axel Bengtsson, f. 1844.
Musiker Jöns Petter Blom, f. 1845, d. 1896, sedermera polis.
Musiker Olof Moberg, f. 1847, med. kand. läkare i Lund och död därstädes 1909.
Postmästare H. Grönfors, f. 1819 i Båstad, postmästare i Höganäs 1853. (En son är ekonomichefen i Svenska Dagbladet, direktör Gust. Grönfors).
Musiker Nils Ahlström, f. 1845, till Falun 1865, stationsskrivare.
Disponent, hovjägmästare J. Siöcrona, stenkolsverkets chef 1845–64.
Musiker M. Svensson, f. 1840, bagare?
Fru Lindell, f. Wahlqvist i Kragstorp 1820, g. m. Adolf Fred. Lindell. (Se nedan).
Musiker A. Engström, f. 1844, till Amerika 1867.
Kamrer Åke Wilhelm Natt och Dag, f. i Göteborg 1822, från Örebro till Höganäs 1852–70.
Fröken Ingeborg Sabelström? (Ung och skön men okänd storhet!)
Musiker Magnus Ahlström, f. 1835, till Amerika 1869. Superintendent i Norton Works, Worcester, Mass.
Tullkontrollör Ferdinand Tellbom, f. i Helsingborg 1818, till Höganäs 1851, tullkontrollör därstädes 1864, död 1880. (I glada samkväm och vid högtidliga tillfällen lämnade han ofta prov på sin poetiska talang, särskilt i yngre dagar; mer än i ett hänseende mindre vanlig begåvning och med ett vänsällt och godlynt sinnelag, allmänt värderad i sällskapskretsar i Höganäs och Helsingborg, författare av prologen vid avtäckningshögtidligheten, fader till konsulinnan Trapp, Helsingborg).
Fru Maria Lindström, f. Strömbeck, 1813 i Höganäs, död 1863, g. m. inspektor Lindström. (Se nedan).
Musiker Joh. Bogren, f. 1838?
Ingenjör E. Ulffels, f. i Koblenz 1837, till Höganäs 1860–1895, död 1911 i Helsingborg.
Änkefru Hedvig Balabrega, svärmoder till Å. Natt och Dag, f. 1801 i Östergötland, till Höganäs 1860.
Musiker Lars Petter Svensson Ek, f. i Höganäs 1837, fadern sotare fr. Öland.
Fru Beatha Louise Bothén, f. Råberg, Höganäs, 1816, maka till kassören i bolaget Anders Magnus B. och dotter till linnevävmästaren Emanuel Råberg, Göteborg, som var bosatt i Höganäs fr. 1799.
Magister Hans Lundborg, lärare vid högre folkskolan i Höganäs 1860–66.
Musiker Petter Bengtsson, f. 1820 d. 1878, drejare, auktionsförrätare, handelsföreståndare på Ryd.
Änkefru Christina Lind, f. 1800, änka 1861 efter gruvfogde Andreas Lind.
Fru Gustafva Petersson, f. Norbeck, 1822, g. m. skepparen, sedermera handlaren Peter Petersson på Ryd.
Musikdirektör N. Thyboni, f. i Köpenhamn 1805, musiksergeant vid Skånska Dragonerna. Kom till Höganäs 1853, död 1867, en son grosshandl. Thyboni, bosatt i Göteborg.
Fru Olivia Jönsson, f. Wetterling, 1841, g. m. kamrer Johannes Jönsson.
Ordningsman Adolf Fredrik Lindell, f. 1811 i Linköping, kom till Höganäs 1848, innehavare av gruvans värdshus.
Kamrer Johannes Jönsson, f. 1837, död 1902, i bolagets tjänst 1851–1900.
Fru Wetterling, f. Böök.
Fogde C. F. Wetterling, f. 1809, d. 1875, till Höganäs 1826.
Fru Hedvig Constance Kull, f. Kihlman, 1837, d. 1913, g. m. ingenjör C. Kull. (Se nedan).
Handlanden P. Pettersson, f. i Jonstorp 1820, till Höganäs 1853. (Se ovan).
Inspektor Carl Gustaf Adolph Lindström, f. i Kristianstad 1807, till Höganäs 1827, död 1880.
Ingenjör C. Kull, f. i Barkåkra 1830, död 1881 i Lund, i Höganäs 1853–74.
Modellör Edv. Ferdinand Ring, f. i Köpenhamn 1829, i Höganäs 1857–69. Skapare av Erik Ruuth-statyn samt en mängd andra konstverk.
Ovanstående porträttgalleri är intet mindre än en nästan fullständig förteckning över Höganäs Bruks samtliga s. k. ståndspersoner vid den angivna tidpunkten. Porträttet hänger nu å det nya gruvkontorets lokaler och är försedd med personförteckning.
Jämte statyn och personerna samlade vid dess fot visar bilden en av den s. k. kyrkskolan. Denna lilla beskrivning av fotografiet skulle ej vara fullständig utan några anteckningar om nämnda skola, vilken som bekant ännu står kvar. Önskningar ha ju uttalats att få densamma överlämnad till museibyggnad, några historiska data äro därför även av denna anledning av intresse.
Under Siöcronas tid som disponent i Höganäs genomgick skolväsendet en betydelsefull utveckling Under denna tid erhöll skolan tillbyggnader såväl uppåt i en högre folkskola som nedåt i småskolor. Nämnda skolhus byggdes 1855. Det var på sin tid ett verkligt förstklassigt skolhus och byggnaden är, trots sina ett par och sjuttio år, ännu en prydnad för samhället. Den rymde på sin tid församlingens alla skolbarn, stora och små, gossar och flickor. Undre våningen inreddes till lärorebostad, varjämte slöjdsalen för flickor var förlagd dit. Högre folkskolan var inrymnd i gamla gruvkontoret vid torget. Skolrådets ledamöter vid omnämnda tidpunkt voro tullkontrollör F. Tellbom, kamrer Å. W. Natt och Dag, postmästare H. Grönfors och befallningsman F. O. Falkman.
En av platsens honoratiores återfinnes ej å fotografiet, nämligen församlingens kyrkoherde N. A. Laurin. Han var i Höganäs 1859–69. En son till honom är överdirektören vid kungl. Försäkringsinspektionen, f. lektorn fil. Dr. P. J. G. Laurin, Stockholm.
Signaturen står i tacksamhetsskuld till hr Johan Roslund, Höganäs, för de flesta i artikeln intagna personhistoriska data.
R. B.
Tillbaka