1996, årgång LXIX:


Vattenmöllan – här har vaggan för tre kullasläkter stått
Kolja – Fex – Möller

Av Hans–Otto Pyk



Vattenmöllan nr 2, Kvarngården. Foto Förf. 1995.


Nere vid Öresundskusten mellan Lerhamn och Mölle ligger den lilla byn Vattenmöllan. Den ligger vid en bäck vars ena gren kom från Björkeröd och den andra från Bränneslyckan. Här nere vid stranden anlades mycket tidigt en vattenmölla på norra sidan av bäcken knappt 200 m från dess utlopp i havet. Det var Krapperup som lät uppföra kvarnen kanske främst för att få en reserv för stubbamöllan på Bräcke backe. Räckte inte vinden till där uppe hade man ju vattenkraften där nere.
På en karta från 1718 finns även en gård medtagen. Den fick nr 1 och kvarnen nr 2. Numren åsatta på 1680–talet.
Inom Vattenmöllan fanns då ett mycket litet odlingsbart område på endast ca 20 har. Möllan hade tullfri malningsplikt till Krapperup.
Det där med vattendrift av en mjölkvarn är en gammal företeelse. Redan i tidig medeltid fanns den omnämnd i handlingar. Här i Vattenmöllan var det redan från början frågan om ett vattenhjul med horisontell axel. Men med en vattenmölla är det alltid problem, så ock med denna. Vi har genom v Kockens Journal fått veta en hel del besvärligheter man råkat ut för, när man skulle reparera och bygga om möllan.



Gammal kartbild över Vattenmöllan–området. Vattenmöllan nr 1 till vänster och nr 2 till höger.


År 1758 skriver han kontrakt med en timmerman om att återuppbygga förfallen och delvis nedriven Wattuwwarn. Utsocknes bönder skulle hämta hem 70 st utstämplade alar och ekar från både Norregårds mark och Bränneslyckan. Likaså körs det ner 20 lass sten till bygget. Möllan förses nu med två par kvarnstenar. Fiskare Olof Bole på Arild seglar till Rya tegelbruk för att avhämta taktegel. Man kör hem utstämplade ekar från Svedberga till vattenhjulets axel. I november är kvarnbygget klart. Men det återstår en hel del arbete med vattenrännan och kvarndammen…. man får svårigheter med källsprång som gör att jorden rasar vid grävning.... man får problem med vattenregleringen. Det rinner över dämningen, som måste förhöjas. Kvarnhuset rymde som tidigare nämnts två par kvarnstenar, en för rågmalning och en för gröpje samt en rågsikt.
Det är troligt att det var samma kvarn, som malde under hela 1800–talet. Den lades ner 1897, då den bytte innehavare. Det var inte för vattenbrist den slutade mala utan fast mer för att möllaren Sven Berggren skulle övertaga väderkvarnen på Bräcke backe och hade då för konkurrensens skull ställt villkor att Vattenmöllan inte längre skulle mala. Till saken hör att stubbamöllan uppe på Bräcke backe för länge sedan fått lämna plats åt en modernare mölla, en holländare.
Norr om kvarnen på andra sidan om vägen byggdes en gård som brukade större delen av marken. Det fanns alltså redan tidigt två gårdar nere i Vattenmöllan. Gården fick nr 1 och Kvarnen nr 2.
Vi ska se lite på vilka som bodde därnere, vilka som brukade jorden och vilka som skötte kvarnen.
Det första namnet vi möter här är Bengt Nilsson. Han nämns i 1698 års katekismilängden och är då 68 år gammal och hans hustru Birritta 50 år, alltså födda 1630 respektive 1648. Han hade varit gift tidigare förstår man av att det i 1688 års mantalslängd inte uppges någon hustru. Alla barnen är födda i det första äktenskapet: Lars fo (= född omkring) 1659, Per fo 1663, Birritta fo1664? De båda bröderna stannar kvar på fädernegården nr 1 och systern gifter sig med möllaren på kvarngården nr 2. Bröderna bosätter sig på var sin halva av nr 1. De var frälseåboar på sina gårdar.

Vattenmöllan nr 1   Vattenmöllan nr 2
Lars Bengtsson Per Bengtsson Anders Nilsson
fo 1659 fo 1633 fo 1650
H: Kirsti Sörensd. H: Hanna Nilsd. H: Birritta Bengtsd.
fo 1671 fo 1673 fo 1664?

Fortsättningsvis skall vi nu titta på vilka som blir arrendatorer på dessa gårdar fram till en bit in på 1900–talet. Gårdarna gick nästan hela tiden i arv från far till son eller svärson.

Nils Larsson Kolja Nils Persson Fex Nils Andersson
Sven Nilsson Kolja Hans Nilsson Fex Anders Nilsson Möller
Anders Svensson Kolja Hans Mauritsson Helje Nordgren
Anders Andersson Kolja Lars Hansson (Fex) Sven Brunstedt
Bengt Andersson Kolja Jöns Persson Olaus Brunstedt
Anders Bengtsson Kolja Anders Jönsson Sven Berggren
Axel Bernhard Bengtsson Jöns Oskar Andersson Per Jönsson
John Albin Hansson    



Källförteckning:
v Kockens Journal på Krapperupsarkivet
Arrendekontrakt på Krapperupsarkivet
Kartmaterial från Lantmäterikontoret i Malmö
Mantalslängder
Husförhörslängder på mikrofilm





Redaktörens anteckningar
Hans–Otto Pyk är en mångårig medarbetare i Kullabygd. Vi noterar med tacksamhet att Hans–Otto, sedan 1967, skrivit 24 bidrag framför allt om Mölle och Kullanäsan.
Om byn Vattenmöllan har tidigare inte förekommit något i vår årsbok, så vitt vi kan se.


Tillbaka