1940, årgång XIII:
Höganäs
Av Ernst Svenson
1. Sockennamnet Höganäs stavades på 1500–talet Höygeness. Om namnets tydning har undertecknad sig ingenting bekant. Ortnamnsforskare anse, att när ”hög” ingår som del av ett ortnamn, är det svårt att skilja mellan substantivet och adjektivet. För en lekman ligger den bokstavliga förklaringen nära till hands. Geologiska förhållanden peka på, att vissa delar av stadens område i centrum varit sanka. Den rikliga förekomsten av blålera inom detta område säger oss, att området säkert legat under vatten. Utmed Öresund löper från Viken till Nyhamnsläge en präktig strandvall av klappersten med krön 8–11 m. över havet och denna vall kan ha varit den landtunga el. det näs, som lämnat sitt bidrag till namnet. En sak som fackmannen får avgöra.
Inom Höganäs stad äro de ursprungliga bebyggelsecentra Höganäs (N.), Ryd (Ö.) och Bruket. Ordet ”ryd” eller ”röd” är besläktat med rödja och betyder, ett uppröjt fält, svedjeland; senare kal backe utan skog. Utav äldre ortnamn kunna, om vi börja i öster och gå mot väster, nämnas: Hustofta (Prins Gustav Adolfs schakt), – (hustoft = hustomt, enskild mark med hus), Steglinge (av stika, stikka, steg = gränsbeteckning), Sjöcrona schakt, Långaröd, L:a Ryd (nuv. n. kyrkogårdsområdet), Oscars schakt, ”Röa ladan”, ”Bränneriet”, Åran, Prins Carls bunke, Disponentens trädgård, Nya längor, vid G:a sme'gåren, G:a maskiner = Owenska pumpen, Fyrkanten (liksom Nya längor bostadshus), ”Krabben” (gångspel ö. om Owenska pumpen), Stallgården, Ruuths schakt, Fiskegatan (förutvarande infartsvägen för fiskförsäljande från Lerberget), G:a förrådet, Möllelängorna (vid nuvarande museet), Övre station, Tivolivången, Tivoli, Änkegården, Brorsbacke, Tillflykten, Plöninge (delar av), Kronans bunke, Tjörröd (Tiuri) (delar av), ”Fingagåren”, ”Livsfaran” (viadukten för starkströmsledningen över. Storgatan vid Arnbergs korsettfabrik), Kanalen, Rydsvägen, Månstorp, Södra Sandflyg, Pershög, Sjölängorna, Nordstrands bro, Möllebacken, Hamnplanen, ”Schweitza” (gästgivargården), Frihamnen, Bondhögen, Brasabacken, ”Gastagudan”1), Nedre station, ”Tyska husen”, Hultabo (hult = skogbevuxen höjd, sedan bar, stenig backe, dunge med lövträd; bo = boning, bohag, egendom, odling, jordbruk), Blåkulla, Thyboniska skolan, ”Grue–gåren”, Besväret, Norra Sandflyg, ”Jompes”, Långören, och Margreteberg.
2. Höganäs stad har en areal av 599 hektar.
Folkmängden utgjorde år 1939 6,684 invånare. Tio år tidigare – 1929 – utgjorde densamma 7,105 invånare.
Nuvarande församlingen har uppstått ur Höganäs bruksförsamling, som ägde bestånd under åren 1854–1918, och delar av Väsby församling. Höganäs församling och kommun bildades vid församlingsregleringen den 1/1 år 1919.
Höganäs municipalsamhälle bildades: (gamla) år 1890 och nya år 1908.
Höganäs blev stad 1/1 år 1936.
3. Höganäs gamla kyrka, nu riven, inreddes för sitt ändamål i en byggnad, som förut varit väveri, år 1854. Den ombyggdes och förseddes med torn år 1882. Höganäs nya kyrka – Himmelsfärdskyrkan – har ritats av professor I. Tengbom. Grundläggningsarbetet igångsattes den 27 oktober 1932 och var slut den 14 jan. 1933. Högtidlig grundstensinvigning ägde rum den 18 febr. 1933. Därvid inmurades i grunden ett kopparskrin, som innehöll redogörelse för kyrkans tillkomst och ritningar till densamma, en karta över stadsplanen, kyrkliga tidningar och platsens dagliga tidningar samt gångbara silver– och kopparmynt m.m. Kyrkans invigning ägde rum den 10 maj 1934.
Byggmästare var firman Hj. och J. Elgström. Altartavlan har målats av artisten Gunnar Torhamn. Dopkapellets fönster i glasmosaik har utförts av artisten Hugo Gehlin. Predikstolen har levererats av snickerifirman G. Björk och målats av G. Torhamn. Orgeln, som innehåller 22 stämmor, har byggts av Th. Frobenius & C:o, Lyngby, Danmark. All konstnärlig målning, ljuskronor och lampetter, glasmosaik, mattor och textilier och kyrklig–liturgisk utstyrsel äro utförda av Malmöhus läns hemslöjdsförening och textilateliern Licium, Stockholm. Ett antependium i grönt är dock sytt av medlemmar i Höganäs Husmodersförening. Tornklockorna, tre till antalet, som skänkts av G. Jeppson och maka, Worcester, U.S.A., ha gjutits i M. & O. Olssons klockgjuteri, Ystad. Tornuret, som skänkts av handlanden Axel Karlsson, har tillverkats av firman C. V. Linderoth, Stockholm. Totala kostnaden för kyrkans byggande var c:a 338,000 kronor, varutav donationsmedlen utgjorde 144,890 kronor.
4. Av andra byggnader och anläggningar kunna nämnas: Stadshuset (f. d. Tivolihuset) 1864 och 1899. Det blev ”kommunalhus” 1927. Vidare Samrealskolan 1921, Öresundsskolan 1907 och 1925,
Eric Ruuthsskolan 1927, Lärlings– och yrkesskolan 1905 och 1938, Ålderdomshemmet 1922, Järnvägsstationen 1919, Hantverkshuset 1930, Museet – inrymt i av sandsten från gruvan uppförd äldre byggnad – år 1924, stadens vattentorn 1932 och Höganäsbolagets 1939.
De första gruvorna sänktes på greve Eric Ruuths initiativ år 1797, Sjöcronas park (Tivoliparken) anlades 1864, Sundstorget 1884, Folkparken (Månstorpsgården) 1908, Idrottsplatsen 1928. Hamnen
invigdes den 8 oktober 1887, järnvägen till Åstorp påbörjades 1881 och till Mölle omkring 1910.
5. Bronsåldersgrav finnes vid Pershög.
”Höganäsyxan”, sirat hjorthorn, anses vara 10,000 år gammal och funnen år 1927 vid grundgrävning nära kyrkplatsen i lager av lera på ett djup av 4,5 m.; samma år och helt nära påträffades rester av en fornåldersboplats. ”Höganäs–pilbågen” påträffades 1937. Anses vara 3,000–4,000 år gammal.
Tivolibunken (vid det igenfyllda schaktet Brorsbacke) från 1800–talets början. Gruvkanalen (en rest därav finnes ännu framför Stadshuset),2) grävd omkring år 1802 och igenfylld 1921 och 1936.
Eric Ruuths bildstod, vid gamla kyrkans plats, modellerad av Edv. Ferd. Ring och avtäckt den 18/7 1861. Av samme modellör har Magnus Stenbocks byst (framför museet) modellerats år 1860. Det är endast en del av en staty, som var avsedd att resas på slagfältet vid Ringstorp.
6. ”Ryds marknad” har sedan gammalt avhållits å nuvarande Gruvtorget. Marknadens nöjesfält var en tid förlagt till området intill Övre station (nuv. Kvarteret Telefon) och senare till Tivolivången, innan denna blev alltför bebyggd.
Lantbruksmöte jämte slöjd– och industriutställning avhölls i Höganäs den 18–19 juli 1890.
”Höganäsutställningen”, som knutits till Samrealskolan–Öresundsskolan–Folkparken, ägde rum år 1928.
”Hembygdsmässan” i Öresundsskolan år 1936.
Höganäsbolagets medaljutdelningar i Tivolihuset och parken ex. åren 1881, 1897 (hundraårs–festen), 1915 och 1938. Vid sistnämnda tillfället hölls den stora banketten i den s.k. Svampaladan (förråd av järnsvamp), som för det tillfället omändrats till bankettsal.
Idrottstävlingar och fotbollsspel ägde tidigt rum å idrottsplatsen, Tivolivångens östra del, inom nuvarande kvart. Höken.
7. Personer: Greve Eric Ruuth, grundläggare av Höganäsbolaget, f. 24/10 1746, d. 25/5 1820. – Överjägmästare J. Sjöcrona, gruvbolagets ”styresman” 1845–1867, filantr. intresserad.
Edv. Ferd. Ring, f. i Köpenhamn den 28/4 1829, d. 28/5 1886, modellör vid Höganäsbolaget 1856–1869.
Torsten V. Nordenfelt, ingenjör, uppfinnare och industriidkare (1842–1920). Uppfinnare och konstruktör av kulsprutan, torpeden och u–båten.
Åke Nordenfelt, kapten, disponent vid Höganäsbolaget 1889–1920; organisatör, styrde patriarkaliskt, respekterad och avhållen av verkets folk.
Fru Charlotte Nordenfelt, f. Mannerskantz, befrämjare av knypplingen (särskilt s.k. Gustaf Adolfs–spetsar).
Sven Andersson, Plöninge, f. 1/5 1831, d. 1908, riksdagsman, ”praktisk, arbetsam inom det gamla Lantmannapartiet”, jordbrukare, affärsman.
Oscar A. Emberg, död febr. 1914, uppfinnare, hembygdsman.
Utav gamla spelemän, som brukade spela bl.a. vid midsommardanserna, kunna nämnas Per Sonesson, Karl Moberg, Karl Bogren, Vilhelm Löf, Nils Arnberg, Söderberg och Persson.
En i gamla tider känd person var ”Ola Post”, som i många år körde posten till Hälsingborg, innan järnvägen kom till.
En känd person var även Lars Johansson, förrådsförvaltare på det gamla förrådet.
8. Äldre tiders folkliv var i mångt och mycket olikt vårt, men därför icke mindre tilldragande och gouterat. Då som nu samlades ungdomen till 1:a majsjungning, ”Kattagillen” vid fastlagssöndagen, Midsommardans (på två dansbanor) i Tivoliparken, dans på L:a Ryds dansbana (före den tid, då begravningsplats blev iordningställd i närheten), annandags–julbaler å hotell Schweitz eller till slädpartier och kotterier, som gingo omkring och ”körde ut julen”. S.k. Maltagillen höllos på Brorsbacke, och i fabrikerna firade man julen på ett festligt sätt. Bolaget ordnade tidigt utfärder för sina anställda. Sådana företogos med vagn (före järnvägens tillkomst) till Mölle eller Arild eller andra platser i närheten. Att det därunder gick gemytligt till framgår av en dikt av N. P. Bergström (maskinist vid schaktet och tillfällighetsdiktare) skriven vid en utflykt till Kullaberg 1882.
var glad i hågen, dig i ordning gör
och tag en tur idag till Kullaberg
och se dess gamla gråa, äkta färg.
– – –
Ja, roligt tror jag att vi får,
om det liksom i fjol ordentligt går,
och uppå detta jag ej tvivla kan,
fastän vi äro flera hundra man.
tyst, om befälet bjuder dig en skål!
Stig tacksamt fram till bordet och dig ta
en snaps, på berget smakar den nog bra.
Sen må du roga dig så gott du kan,
– för min del blir jag här till siste man –
– – –
9. Äldre släktgårdar i egentlig bemärkelse finnas ej i Höganäs. Detta kan väl förklaras därav, att det varit bolaget, som i stort sörjt för bostadsbebyggelsen. I Höganäs museum inrymmes emellertid åtskilligt, som minner om en gången tids både arbetsliv, folk– och hemliv, bl.a. finnes där en interiör av gammaldags arbetarebostad, sådana som de voro i de s.k. Möllelängorna och Nya Längor. I museet inrymmes även den stora, bolaget tillhöriga keramiksamlingen, som ger en ypperlig överblick över, vad som i den vägen tillverkats under olika tidsskeden i Höganäsfabrikerna.
10. För den växande befolkningens behov av livsmedel och övriga förnödenheter sörjde dels bolaget, dels i orten bosatta affärsmän och hantverkare. På bolagets förråd kunde man inte bara få mjöl, socker o.dyl. utan även tyg till kläder, ja slöjdskolan hämtade t.o.m. sitt virke därifrån. Enskild affärsverksamhet drevs på Ryd av bl.a. kassör Bothén, som hade affär i det hus, där Ohnells blomsteraffär f.n. är inrymd. Han efterträddes av fru Sundkvist och denna i sin tur av frk. Stickler. Peter Bengtsson hade affär i nuv. Kurt Hjorts affär. Den övertogs sen av Friisen, som drev den tills på hösten 1885, då han flyttade in i en annan lokal i Lantmannagatan. (Del av nuv. Österberg & Bengtssons fastighet.) Efter det Friisen flyttat från lokalen i Fiskegatan (Allégatan) stod den tom en tid, tills Axel Karlsson öppnade affär och dennes efterträdare är nuvarande innehavaren Kurt Hjort. Polis Pettersson hade affär i västra delen av huset väster om bårhuset (Övre), men den flyttades sen till en trälänga, som var sammanbyggd med den, i vilken vi senare finna Friisens affär. ”Biertappare” Bengtsson drev affären en tid och samtidigt med den viss utskänkning, men detta upphörde snart. Ett bageri – Winzells – var också inrymt i samma hus. Bageriet övertogs av P. Sjölin, som då lät bygga den fastighet, i vilken ännu bagerirörelse bedrives, H. Hults. Under kyrkoherde Herrings tid blev en handelsförening grundad med lokal på samma plats, där nu Tage Jönssons affär finnes. Utom kyrkoherde Herring voro övriga intressenter hrr – Johnsson, – Dalström och Sven Jönsson. En viss frk. Hall förestod affären. Under en senare föreståndare – Åkerberg, gick affären omstyr och övertogs då år 1878 av Johannes Rydström. Senare innehavare voro Janne Rydström och Elna Rydström. Nuvarande innehavare är Tage Jönsson. Handel drevs vidare i det s.k. Sporrongska huset (hörnet vid Väsbygatan–L:a Rydsgatan) av Zimmerdahl. Denne var f. ö. en tid innehavare av hotell Höganäs. En konsumtionsförening – föregångaren till den nuvarande, – i viss mån identisk med densamma bildades 1897 med huvudaffär i Nygatan och filial i en av Möllelängorna. Föreståndare var E. Ny. En cigarraffär – kanske den första, var inrymd i östra delen av det hus, som bebotts av förman Aug. Nilsson i kvarteret Fristaden. Innehavare var lokförare Wahlkvist. Inte långt därifrån (i vinkeln mellan Storgatan och Bangatan mitt emot Stadshuset), hade Jübel sin affär och litet längre ned i Brorsbacke (i det hus v. Schlanbusch nu har sitt väveri inrymt) hade glasmästare Karlsson diverse– och garnaffär. Från Ryd är vidare Füx bageri i Plöningegatan (nuv. innehavare Persson) och Janne Jönssons charkuteri och rökeri (Skolgatan) att nämna. Handel i mindre skala idkade ”Denckerskan” – hon sålde pepparkakor och hemvävda smala strumpeband, samt Vilhelm Bogren, bekant för alla småttingar, för de sötsaker, som han sålde. Inom bruksområdet idkades handel av Sven Kristensson, Karl Ekberg och Aug. Bogren samt inom det egentliga Höganäs (N.) av Priede, Killman och Gernes. – Hantverket hade också sina utövare. På Höganäs fanns Samuel Svensson (före honom fadern) och Berg, båda finskräddare, smeden Bengtsson (intill Öresundsskolan), snickare Nordström, Gastagudan, snickare Liljeblad, Gastagudan, skomakare Rosengren, Gruvgården, och J. Brandin (Ryd). Schaktssnickare Jöns Persson, ”Kara–Jöns”, var bekant för sina kar och rullbörar, som han förfärdigade på sin fritid efter arbetsdagens slut. Vidare kunna nämnas repslagare Hermansson (Nedre) och bryggare Wihlborg, Gastagudan, m.fl. Garverier fanns det två stycken på Brorsbacke. Det ena innehades av Persson (först) och Lindegren, det andra av Andersson. Sticklers färgeri (nuv. frisör O. Perssons fastighet) bör även nämnas.
Postkontoret var först inrymt i den nuv. chaufförbostaden i disponentbyggnaden och sen i byggnaden, varest Ohnells blomsteraffär nu inrymmes.
Apoteket var först inrymt i det s.k. lerhuset (uppfört redan 1798) intill de gamla sjölängorna, därefter i det långa, låga huset mellan Rydströms och torget vid Prins–Carlsgatan, sedan i nuv. provinsialläkarebostadens östra ände (Polikliniken) tills det kom att få sin nuv. placering i byggnaden vid Gruvtorget.
Väderkvarnar finnas nu ej mera i Höganäs sedan den sista, belägen på Möllebacken utmed Köpmansgatan, nedrevs år 1932. På Bondhögen hade det dessförinnan funnits en s.k. stabbamölla, som emellertid blåste ned på 1860–talet. Vid Månstorp har det också funnits en stabbamölla. Den flyttades sedermera till Gödstorp, men blev omkring 1930 nedriven. En maltkvarn, andelskvarn, fanns vid Brorsbacke.
Skeppsbyggeri i mindre skala drevs förr, i det att segelfartyg byggdes på stranden vid Höganäs fiskeläge. Det var på 1860–talet och tidigare. Nu finns ett mindre skeppsvarv på hamnplanen vid hamnen.
Hamnplanen har f.ö. utfyllts med aska från fabrikernas brännugnar, en utfyllning, som verkställdes på 1890–talet. Breddningen av den gamla hamnkajen började år 1939. Av nuvarande tre stora, elektriskt drivna kranar tillkom den första omkring 1928.
Utmed stranden åt Margreteberg låg till omkring 1860 ett rödtegelbruk, det s.k. Tyska bruket. Strax intill reser sig nu ett helt berg av aska, som förts dit från fabrikerna. En del aska föres också till Margretebergs lertag. Förr användes en del aska för framställning av s.k. asktegel, vilket hade stor användning som material till innerväggar i bostadshus. Det kunde emellertid även användas till ytterväggar. Omkring 1907 fanns asktegelbruk till. Ett dylikt låg ej långt från nuv. varmbadhuset. Askan till detta bruk kom i huvudsak från de gamla pumpmaskinernas ångpannor. Med häst och vagn transporterades askan upp på en bunke i närheten, där den ofta fortsatte att brinna. En kalkugn – kalk behövdes för denna tegelframställning – 8 å 10 m. hög fanns också intill asktegelbruket. Enligt O. A. Emberg användes inom detta asktegelbruk en ångmaskin av mycket enkel konstruktion. Den saknade bl.a. slid. Ångtillförseln till cylindern reglerades medelst en hävstångsarm, som en pojke fick föra fram och tillbaka. Utav andra nu nedlagda tegelbruk kunna även Långaröds (nedlagt omkring 1918) och ett beläget öster om nuv. kyrkogården nämnas. Vid det senare, som var ett rödtegelbruk, användes en s.k. fältförbränningsmetod, vilken bestod däruti, att sedan teglet pressats och torkats, staplades det i 10 m. breda och 4 m. höga staplar i vilka dragkanaler funnos. Mellan vart varv tegel lades ett lager mindervärdigt kol. Det hela påtändes underifrån och med kollagrens förbränning blev även teglet bränt. Över staplarna var endast ett skjul anbragt.
Norr om detta tegelbruk, intill det nu nedlagda Oscars schakt, låg ett verk avsett för framställning av kolbriketter. Dessa skulle framställas av mindervärdigt kol, men, då försöken misslyckades, nedlades verket.
Vad här ovan fragmentariskt framställts har i mångt och mycket byggt på muntliga framställningar och osäkra källor. Avsikten har varit att undan glömskan draga fram sådant, som för en eftervärld kan komma att bli av betydelse i historiskt hänseende. Enär framställningen som antytts helt säkert drages med åtskilliga brister och kanske rent av fel, vore undertecknad tacksam för att få del av sådant, som vore ägnat att rätta till detta. Av stor betydelse vore även om de gamla – eller för kulturvården intresserade yngre personer – som ha något att berätta om äldre tid, ville göra detta. Sådant kan antingen ske genom hänvändelse till undertecknad (el. rektor O. S. Eriksson el. i huvudsak Hembygdsföreningens styrelse) eller genom skriftliga anteckningar. Ingenting får därvid anses för betydelselöst. Mycket värdefullt vore även om innehavare av äldre fotografier belysande byggnader, gator, anläggningar, personer el.dyl. ville ställa dessa till förfogande. Utvecklingen skrider snabbt i våra dagar, och om något av det gamla skall räddas undan glömskan, bör det göras utan onödigt dröjsmål.
För kännedom om det gamla hänvisas intresserade till följande litteratur:
Skrift av Nils Nyman från år 1882.
Höganäs tidning från och med år 1887.
Höganäs–Posten 1899 till 1902.
Minnesblad till Höganäs Stenkolsverks 100–års jubileum 1897 av H. A. Mueller.
Skånes Stenkolsgruvor av Olof S. Eriksson 1916.
De skånska stenkolsfälten av E. Erdmann 1915.
Höganäs folkskola av Sigurd Petersson 1925.
Höganäs genom tiderna. Jämte en historik över arbetarerörelsen 1889–1934 av Nils Svensson.
Höganäs Dagblad 1924–1930.
Staden Höganäs av Olof S. Eriksson 1936.
Gammalt och nytt av Olof Nordstrand.
Kullabygd, årgångarna från 1928 och framåt.
Höganäs i april 1940.
Ernst Svenson.
1) Enligt äldre personer hava vid stranden påträffade omkomna sjömän, ”gastar”, förts hit.
2) För beredande av lokaler åt luftskyddet under Stadshuset utfylldes denna rest år 1940. Därmed försvann gruvkanalen.
Tillbaka