Födelsen

Strax efter halv tre på morgonen den 31 oktober 1995 vaknade jag av ett ihärdigt slickande ljud nedanför sängen. Det var Fia som hade börjat föda fram den första kattungen, Frida. Kvällen innan hade jag anat att något var på gång, för Fia hade gått runt och undersökt olika ställen i lägenheten. Naturligtvis hade jag bäddat en papplåda åt henne - och naturligtvis brydde hon sig inte om att föda i den.

Hon hade även undersökt golvet i hörnan mellan min säng och väggen, så där hade jag också lagt ut en handduk åt henne. När jag vaknade hade handduken glidit undan, så Frida föddes direkt på golvet. Så fort Frida hade befriats från fosterhinnan flyttade jag upp mor och dotter på handduken och Fia började arbetet med att slicka Frida torr. Detta arbete avbröts ganska snart, eftersom Simon anmälde sin ankomst.

När Simon var född hade Fia lite tid på sig att torka båda ungarna. Sessan anlände nämligen inte förrän drygt 45 minuter senare, men sedan gick det snabbt igen och en dryg kvart efter föddes Fritte. Stackars Fia kunde knappt tvätta Fritte ren, eftersom de andra tre ungarna var väldigt hungriga. Därför fick jag hjälpa till och hålla undan dem så att även Fritte kunde befrias från fosterhinnorna.

När allt detta var klart lyfte jag över Fia och alla ungarna i papplådan jag gjort iordning. Då var det också dags för första fotot på den nya familjen (fotot ovan). Jag hade inte velat störa Fia med fotograferande under födseln och dessutom var jag rätt våt om händerna, eftersom jag "tog hand om" de ungar som fötts medan Fia tog hand om den unge som för tillfället var nyfödd.

Detta var Fias första (och enda) kull ungar och det är imponerande hur hon, tack vare instinkten, gjorde allting helt rätt. Det enda hon inte lyckades lära sig hur man gjorde, var att bära ungarna i nackskinnet. När ungarna var stora nog att börja ge sig ut på egen hand så kunde Fia inte bära tillbaka dem till boet igen. Hon försökte att med tassarna fösa ungarna tillbaka, men det gick inte särskilt bra. Då såg hon så hjälplös ut att jag ofta ingrep och bar tillbaka de vilsekomna ungarna.